Teknikens under

Tjena

Teknikens under är fantastiskt, samtidigt som jag sitter och skriver detta har jag i ett annat fönster på svt:s hemsida en video som spelar ett avsnitt som gick för några veckor sen. Ett kanonbra avsnitt. Tyvärr hinner inte riktigt bilden med hela tiden, om det beror på datorn jag sitter vid eller bredbandshastigheten eller något annat vet jag inte.
Otroligt att man kan gå in på tvkanalens hemsida och titta på ett avsnitt som man gillar så här. Ja jag vet, det finns nog många som har upptäckt detta för länge sen men jag har ju inte internet hemma, och när man sitter här hos föräldrarna finns det så mycket man ska hinna göra så man hinner inte utforska internet så mycket. Men att man kan hitta mycket information om allt möjligt, det är det ingen tvekan om. Är det nånting man går och funderar på är det ganska enkelt att hitta svaret på nätet, med bra sökmotorer funkar det.

Nu till något helt annat, jag har mått ganska dåligt i veckan. Började i söndagskväll då allt började kännas pest och pina. Så måndag-torsdag drog jag inte upp persiennerna och svarade inte i telefonen, enda gången jag var ut var för att hämta posten. Orkade inte träffa nå folk. Det var jag och tvn, och katterna när de hade tid att titta in från vårsolen. Missade valborgsmässofirandet, men det gjorde inget var ju ändå inte på festhumör. På torsdagskvällen bröt jag dock min isolering, när jag släppte ut Junior på kvällen såg jag att grannarna satt ute på deras uteplats. Jag tog på mig jackan och gick ut och gjorde dem sällskap, satt där med dem, sa inte så mycket men det var ändå skönt att få lite sällskap. När de skulle gå in så följde jag med upp till dem en stund. Sen gick jag och bokade om tvättstugan. Nu var min isolering bruten, så jag kunde kontakta omvärlden igen.
Vet ju om att man inte ska stänga in sig så som jag har gjort den senaste tiden till och från, men jag har på något sätt inte kraft att själv bryta isoleringen och gå ut och träffa folk, jag blir lite apatisk tror jag. Inbillar mig på något sätt att om jag inte står ut med mig själv just då, hur ska nån annan kunna stå ut med mig då? Kommer lite tillbaka till det att man inte tänker logiskt.
Jag vill ju må bra om en vecka när jag ska åka på kryssning med familjen. Får se hur det blir, har tid hos min samtalskontakt på tisdag, hoppas hon kan pigga upp mig lite.

Ja jag vet att det är tunga saker jag skriver om men det är ju lite min mening med denna sida.

Nej nu ska jag gå och fika med mina föräldrar sen blir det väl hemfärd.

Tills nästa gång...Ha det gott.

Kom ihåg att stå på Er - Ni är guld värda!

MVK Helena