Helena

Dålig dag

2012-01-20T03:56:00.000-08:00

Hejsan

Vaknade av att bibbi, hunden, skällde. Fick slut på en av mina mediciner igår så jag kunde inte ta den till kvällen och nu på morgonen så nu är jag på dåligt humör.

Grannarna ovanpå spelar hög jobbig musik. Hoppas inget mer händer som gör mig på ännu sämre humör.

Det blir nog en lugn helg hemma, trots att det är karaoke på mathuset. Vet inte vem som ska hålla i det. Nej en lugn tv helg och kanske umgås med vännerna känns bra.

Det står still i skallen, så mycket jag vill skriva men när jag sitter här är det tomt. Äh skriver mer när jag kommer på nåt.

Glöm inte att stå på dig! -Du är guld värd!

MVK Helena

Oj oj oj vad lång tid det gått

2012-01-19T15:32:00.000-08:00

Ja nu är det ett och ett halvt år sen jag skrev här.

Mycket har hänt, jag är singel, har nya vänner och mår hyfsat.

Fick en ny medicin för ca ett år sen som verkar funka bra. har inte varit djupt nere än, fast november och december var lite jobbiga med mycket ångest.

Mamma har en ny bärbar dator, den är jättehärlig att jobba med. Är mycket ute på facebook nu, fast jag kan ju bara gå ut när jag är här hos föräldrarna i örbyhus så det blir väl bara ett par gånger i veckan.

Mamma och pappa har skaffat en hund som heter Bibbi, hon är en dvärgpudel och jättesöt

Mycket har hänt...

2010-08-05T11:40:00.000-07:00

Hejsan

Ja det har gått lång tid och mycket har hänt.
Rutinerna med att åka till föräldrarna och äta på söndagar är liksom inte de samma.
Pojkvänen har varit hos mig på helgerna och då vill man få all tid tillsammans som man kan.

Ja snart har vi varit tillsammans ett år, ett helt underbart år har det varit.

Helgen som var flyttade han till Tobo, till en egen lägenhet på tian. Den bästa lägenheten på hela området med egen ingång och stor trädgård och stort kök.
När jag flyttade in på 12:an för ett antal år sedan så bodde en farbror som hette Bertil där, han var en snäll och mysig farbror om än nyfiken la näsan i blöt. Han dog för ca två år sedan och det sägs att han spökar i lägenheten, men vi har inte märkt av honom än. Har "pratat" med honom och han verkar tycka det är okej att pojkvänen flyttade in där. Tycker dock inte om att gå in på toaletten, det var där han dogoch där känner jag en obehaglig känsla.

Vad har mer hänt... jo mamma och pappa har skaffat hund, en liten pudel som heter Bibbi. Nja hon hette Barbie men vi döpte snabbt om henne till Bibbi. Hon är två år och en dvärgpudel, hon är jättegosig knähund. Men vi har ett problem som vi måste arbeta bort, när hon får syn på en katt eller något annat intressant som hon vill till så skriker hon som en stucken gris, man kan tro att man har trampat på henne och det är jättepinsamt. Men vi måste arbeta bort det på något sätt. Hon ligger här på sängen bakom mig och sover nu. Mamma och pappa har åkt med Eckerölinjen till Åland idag så jag är hundvakt. Pojkvännen ska snart hämta dem i Uppsala, de fick inte plats på bussen från tierp så de åkte till stan men bussen beräknas vara i Uppsala 21,15 och tåget går 21,19 så de skulle vara tvugna att vänta en timme men då är pojkvännen snäll och ställer upp och hämtar dem.

Som sagt mycket har hänt, bästa väninnan har gått ifrån sin karl, flyttat från huset till en egen lägenhet, Träffat en ny karl som nyligen har flyttat från sitt hus också. Tycker att det är fantastiskt att man mitt i en jobbig situation som en separation är kan hitta någon att dela med och tycka om. Är så glad för deras skull.

Under den här perioden har jag mått väldigt bra, visst har jag haft dagar som har varit sämre men inget längre, det känns oerhört bra att kunna må så här och jag passar på att njuter, vet ju att det inte varar för evigt och är livrädd för den dag det vänder.

Det tråkiga som hänt är att jag har blivit osams med en av mina bästa vänner. Han tog över svärmors hund och misskötte den så de skulle försöka få den tillbaka men han satte käppar i hjulet och vi kan inte göra något. Står helt maktlösa. Han har svikit hunden, svärmor, min pojkvän och mig och jag kan inte acceptera det. Vill inte vara elak mot honom tänker bara på hundens bästa. Hunden är nu hos hans föräldrar och så länge den är där känns det ganska bra. Men detta har tagit hårt på oss alla, framför allt svärmor och jag känner mig lite skyldig fast alla säger att jag inte ska göra det.

Nu börjar det bli svårt att skriva för jag har en hund som ligger i knät och har huvudet på min arm så det blir svårt att skriva.

Tills nästa gång... ha det så bra!

Kom ihåg...stå på Er! Ni är guld värda!

MVK Helena

Så långt mellan gångerna...

2009-10-28T08:43:00.000-07:00

Hejsan,

Ja man hinner inte så mycket när man ska hinna göra en massa annat på nätet när man är här hos föräldrarna. Man ska ju kolla mailen och allt annat också. Önskar att jag hade internet hemma, fick ett mobilt bredband av mamma men som allt annat funkade det inte hemma hos mig.

Livet börjar se ljusare ut nu i alla fall, har träffat en kille som jag varit tillsammans i ca två månader med nu. Han är helt underbar, snäll, omtänksam och vi har samma typ av humor och umgås mycket. Lite jobbigt att han bor i Tierp så det blir en massa åkande, inte för mig dock men för honom. Tycker det är lättare eftersom han har bil. Men de flesta helger sover han hos mig och då känns allt så bra och rätt. På söndagskvällarna när han har åkt känns det så ensamt, tomt och trist. Varje kväll skickar han ett god natt mess och jag blir så glad och skickar tillbaka.
I Lördags på karaoken så skulle jag till att sjunga en låt och känner plötsligt hur det vibrerar i fickan och jag får ett mess. Tar upp telefonen och läser: Jag älskar dig. Jag blev så glad och rörd, kom av mig lite i texten, Såna små gester älskar jag. Jag är så lyckligt lottad som äntligen har hittat denna underbara karl.

Det roliga i hela historien är att vi egentligen har känt varandra i flera år, ja inte så nära då då men vi har träffats en del på brorsans och snackat. Jag har väl alltid tyckt bra om honom och så för två månader sen klickade det till ordentligt. Kan inte fatta att det bara är två månader, känns längre.
Härom dagen satt vi i köket och tog det lugnt, så frågade jag honom om han ville ha lite stryk. Javisst sa han och tog fram kortleken, han fattade direkt att det var det jag menade. Det är det enda stryk han får, i spel, men där får han det rejält :) Nej då skojade bara, han är en bra motståndare. Vi har kul, det är huvudsaken.

På lördag flyttar småkissarna som har bott hos mig i ca två månader, har ju bara varit kattvakt åt dem medans kompisen väntar på sin lägenhet som hon flyttar in i på fredag. Det kommer att bli skönt att få lite lugn och ro både för mig och mina katter, men det kommer också att bli tomt för de är så härliga. Trots att de stökar och busar mycket och hittar på en hel del ofog så förlåter man de lätt när de kommer och gosar och är jättesöta.

Nej nu kommer mamma hem snart och vi ska äta.

Ha det bra så länge
Sköt om er
Och kom ihåg att stå på Er! Ni är guld värda!

MVK Helena

Hej igen

2009-05-31T05:31:00.001-07:00

Hejsan

Ja det är nästan ett år sen jag skrev här sist. Mitt humör har varit så upp och ner så jag har inte orkat.
Har legat på sjukhus två gånger, först 6 veckor i höstas då de trappade ner och tog bort de mediciner som jag hade och satte in en ny sort, som inte har fått upp mig i humöret tillräckligt så jag var in på valborg igen och då höjde de medicinen ett snäpp. Nu mår jag lite bättre men det har varit en tung resa.

En stor anledning till att jag mår bättre tror jag oxå är att jag har halkat in på ett bananskal och blivit karokevärdinna på lördagar på pizzerian hemma i Tobo. Det är hur kul som helst, jag får sjunga mycket och får så positivt gensvar från dem som är där. Har till och med fått höra att det inte funkar utan mig och det värmer mitt hjärta. Tyvärr så är jag borta nästa lördag men jag kan inte missa brorsans sambos möhippa. Första möhippan jag är på, spännande. De ska gifta sig i Juli och vi ser alla fram emot det, det är varkligen på tiden då de varit tillsammans i ca 15 år och har två barn.

Annars har det varit ganska lugnt, fortfarande ingen man i mitt liv och jag måste erkänna att jag känner mig lite svältfödd på kärlek även fast jag får mycket av min familj och vänner.
Katterna mår kanonbra, lika goa som vanligt, fast Chicki tycker nog jag är lite tråkig just nu som inte har tid och ro att sitta i fåtöljen och gosa så mycket just nu. Vill gärna vara ute och röra på mig just nu så länge jag mår så här bra, passa på och förhoppningsvis förebygga lite att men åker ner igen.

I morgon ska jag åka ut till Strömmaren (en sjö i närheten) och sola. Har lärt känna några killar som är där och bygger ut en sommarstuga och de känner sig nog lite ensamma där ute i skogen, hur som helst är vi välkomna att komma ut och hälsa på när vi har lust och vi stör inte dem så mycket i arbetet utan ligger på gräsmattan och solar och njuter av den vackra vyn, det är så vackert med sjön nedanför, och lugnt. Blir så avslappnad av att vara där. De ska hålla på i ca 7 veckor och sen blir det tomt när de åker tillbaka till stockholm där de bor. Roliga killar som man kan skoja med.

Just nu sitter jag och väntar på att syskonen ska komma hit till föräldrarna, det är ju Mors dag idag. Mamma fick tre askar med Extra Drops av mig, tänkte att det är ju något som hon tycker om i alla fall.

Sen hoppas jag att min nya vän som jag lärde känna lite igår kväll hör av sig något idag, vill gärna träffa honom igen.

Ja nu kommer jag inte på så mycket mera just nu.

Tills nästa gång - Ha det gott och ta hand om er.

Kom ihåg att stå på Er - Ni är guld värda!

MVK Helena

Allsång på Tobo...

2008-06-29T04:16:00.000-07:00

Hejsan

ja det känns som en evighet sen jag skrev sist. Helgerna bara flyger förbi. Förra söndagen åkte vi på utflykt efter vi hade ätit lunch. Vi åkte till ett gammalt stenbrott som numera är vattenfyllt och en härlig badsjö mitt inne i skogen. Det är så stenigt så jag kan inte begripa hur man kan tänkas gå omkring där barfota men det går väl bara man vill. Det är inte så långt från Örbyhus, man åker mot knypplan men inte så långt innan man svänger av in i skogen. sista hundra meterna får man gå men när man kommer fram och ser denna fridfulla plats så fylls man av ett inre lugn. Appropå lugn, helgen innan var vi till Risön. En skol och lägergård som ligger i Naturreservatet Florarna. Vi var ett tjugotal personer i åldrarna 2-65 väldigt varierande alltså. Tyvärr var det så mycket mygg och knott på fredagskvällen när vi kom ut så vi fick grilla snabbt och sen sätta oss inne och äta. Sen blev det lite spel och umgänge. Vi spelade Geni till ett tiden då vi ramlade i säng. Fick slåss med myggen på natten så någon vidare sömn blev det inte. Mitt högra öra var uppätet av mygg och knott på morgonen, ordentligt uppsvullet. De flesta åt frukost tillsammans på morgonen. Jag och Bibbi åkte hem till Tobo mitt på dagen för att titta till katterna och hämta lite småsaker. Vi gick tipspromenad oxå.
Nu ska jag äta jordgubbar och glass med föräldrarna. Nu är det sommar!

Ha det gott tills vi hörs igen!

Kom ihåg att stå på Er - Ni är guld värda!

MVK Helena

Fest hela dagen lång...

2008-06-08T03:36:00.000-07:00

Hejsan ja nu var det ett tag igen. Humöret har varit upp och ner, har haft jobbiga biverkningar av medicin höjningen, så som yrsel och darrningar, känner fortfarande i viss mån av det, kan inte röra mig snabbt för då snurrar det och om jag försöker stå på ett ben så ramlar jag omkull så jag får sitta ner och ta på mig byxorna nu.

Men igår var i alla fall humöret på topp, vaknade av klockradion 7 (mitt i natten ju) gick upp och piggnade till lite innan jag sminkade mig och klädde på mig snygga kläder. Kl. 8 kom pappa och hämtade mig sen hämtade vi upp mattias och åkte till örbyhus. Pappa släppte av oss utanför centrum sen väntade vi på bussen till grisslehamn. Vi skulle åka till Eckerö. Vi hade en trevlig och lugn resa satt mycket på däck, nästan hela tillbaka resan. När vi kom tillbaka till Örbyhus väntade pappa på mig, vi åkte hem till dem och jag fixade till mig lite snabbt. Sedan åkte vi till Björklinge och Jannes 40-års fest. Hörde musik redan när vi klev ur bilen utanför Janne och Pia, de hade livemusik i trädgården, tre killar som spelade och sjöng blandad musik hela kvällen. Vi minglade en stund innan maten, lax- och skaldjurs buffé. Sedan dansade jag med deras granne några gånger. Dansade med brorsbarnet oxå och ramlade en hel del på marken, undrar hur mycket gräsfläckar jag har på byxorna, har inte hunnit kolla dem, men det är nog några stycken. Pia skulle hålla tal till Janne och friade till honom, eftersom han inte får arslet ur vagnen nån gång ;) Han sa ja och alla jublade och lyckönskade dem. Gladast blev nog deras dotter, hon jublade och kramade om dem hårt. Mamma och pappa ville åka hem vid tolv så det var bara att hänga med, fast jag hade lust att stanna och dansa hela natten lång. Det var en underbar fest man sent ska glömma.

Idag är jag tämligen seg och har ont i hela kroppen, känner mig lite snuvig oxå.
Men jag måste må bra till på fredag, då åker vi ut till Risön för att vara där hela helgen. Vi har fått ihop ett 30-tal personer, barn och vuxna i varierande åldrar. Blir lek och spel och avkoppling.
Nu ska vi åka och gratta mitt brorsbarn (min tjej) som fyllde 18 år i torsdags.

Tills nästa gång... Ha det gott!

Kom ihåg att alltid stå på Er - Ni är guld värda!

MVK Helena

Deppigt...

2008-05-25T04:41:00.000-07:00

Hejsan

Ja nu var det länge sedan sist jag skrev.

Förra helgen var vi på kalas hos brorsan i Björklinge, hans dotter fyllde 10 år.

Det har varit en ganska lugn tid, jag har ju varit deppig en tid och inte orkat så mycket men några roliga saker har hänt.
11-12 maj var vi på kryssning hela familjen, Föräldrarna, brorsorna med familjer också jag. Vi var sammanlagt 13 personer från 7 till 70 år. Det var härligt. Mamma och pappa hade valt det alternativet istället för att ha fest.

I tisdags hade jag tid hos läkaren på öppenvården eftersom när jag var hos min samtalskontakt veckan innan tyckte hon att det nog var dags att titta över mina mediciner och kanske höja en av dem. Träffen med läkaren gick bra och hon höll med om att vi skulle höja en av medicinerna som jag har lägsta dosen av.
Sagt och gjort, hon dubblade den och när jag kom hem och skulle ta eftermiddagsmedicinen tog jag dubbelt av den. På vägen hem fick jag sällskap med Mattias och berättade för honom om medicinhöjningen och berättade att jag nog skulle känna av lite biverkningar i början och räknade upp några som stod i bipacksedeln. Sedan fick jag honom att skratta när jag läste att man kan få problem med erektion, det har jag aldrig fått ändå så, sa jag och vi skrattade.
Och mycket riktigt ett par timmar efter att jag hade tagit medicinen mådde jag riktigt dåligt, hade yrsel och darrningar och illamående. Gick sen och la mig en stund så blev jag piggare. Biverkningarna har sakta men säkert gett med sig, lite darrighet finns kvar men annars är det lugnt.

I torsdags åkte jag med träffpunkten i Tierp till Ove´s i Valbo och shoppade lite, köpte inte så mycket dumt. Fick tag på en morsdagspresent, ett ljus som det står vackra saker på. Fick tag på material till mitt nuvarande pyssel, och lite annat smått och gott. Tyvärr fick jag inte pengar förens dagen därpå så jag hade lånat av pappa, en ängel i nöden.

Mitt nuvarande pyssel består i att, när jag har löst korsord och läst en tidning klart så klipper jag ut de bilder som jag tycker är andvändbara. Detta är inget nytt, det har jag hållit på med länge, det nya är förvaringen. Tidigare har jag bara stoppat ner bilderna i en plastficka i en pärm, visst de är sorterade i olika kategorier: katter, hundar, blandade djur, blommor och växter, natur och byggnader, ät- och drickbart, jul och vinter samt övrigt. Men de låg alltså i en enda hög i plastfickan.
Nu klipper jag sönder plastfickor i remsor i tre olika storlekar, tejpar dem i nederkant och på sidorna och sen är det bara att sticka ned bilderna. En helt annan överblick när man letar efter bilder. Jag är nästan klar med blommor och växter, alla djuren är klara. Det har gått åt mycket papper, plastfickor och tejp, men fick tag på det billigt på Ove´s i torsdags.
Kom efter ett tag på att det är lättare att skära remsor än klippa, blir så mycket rakare då. Har tagit bottnen på kartongen som jag tar hem kattmaten i och har som skärbräda. Det är kul att pyssla med detta men lite tungt för macke och axlar, genom att man sitter framåtlutad med böjd nacke och jag kan sitta ganska länge i taget.

Igår var vänninan och jag ut på Brorsans i Tierp, Vi skulle gå ut och fira grannens tjej som fyllde 18 år men hon bangade för en fest i Uppsala. Men vi åkte in och hade kul i alla fall. Men det märktes att det var länge sen och att kroppen inte riktigt hängde med. Det var kul att träffa en massa folk man inte sett på länge. Vi åkte in till 21 och käkade där först, satt och tittade på eurovision på storbilds TV medans vi åt. Vi tog 1.05 tåget hem. Så idag är man lite slö, somnade inte förens efter två och vaknade vid nio.

Nej nu kommer jag inte på så mycket mer att skriva men vi hörs snart igen.

Tills dess, ha det gott
och...

Kom ihåg att stå på Er - Ni är guld värda!

MVK Helena

Teknikens under

2008-05-04T05:14:00.000-07:00

Tjena

Teknikens under är fantastiskt, samtidigt som jag sitter och skriver detta har jag i ett annat fönster på svt:s hemsida en video som spelar ett avsnitt som gick för några veckor sen. Ett kanonbra avsnitt. Tyvärr hinner inte riktigt bilden med hela tiden, om det beror på datorn jag sitter vid eller bredbandshastigheten eller något annat vet jag inte.
Otroligt att man kan gå in på tvkanalens hemsida och titta på ett avsnitt som man gillar så här. Ja jag vet, det finns nog många som har upptäckt detta för länge sen men jag har ju inte internet hemma, och när man sitter här hos föräldrarna finns det så mycket man ska hinna göra så man hinner inte utforska internet så mycket. Men att man kan hitta mycket information om allt möjligt, det är det ingen tvekan om. Är det nånting man går och funderar på är det ganska enkelt att hitta svaret på nätet, med bra sökmotorer funkar det.

Nu till något helt annat, jag har mått ganska dåligt i veckan. Började i söndagskväll då allt började kännas pest och pina. Så måndag-torsdag drog jag inte upp persiennerna och svarade inte i telefonen, enda gången jag var ut var för att hämta posten. Orkade inte träffa nå folk. Det var jag och tvn, och katterna när de hade tid att titta in från vårsolen. Missade valborgsmässofirandet, men det gjorde inget var ju ändå inte på festhumör. På torsdagskvällen bröt jag dock min isolering, när jag släppte ut Junior på kvällen såg jag att grannarna satt ute på deras uteplats. Jag tog på mig jackan och gick ut och gjorde dem sällskap, satt där med dem, sa inte så mycket men det var ändå skönt att få lite sällskap. När de skulle gå in så följde jag med upp till dem en stund. Sen gick jag och bokade om tvättstugan. Nu var min isolering bruten, så jag kunde kontakta omvärlden igen.
Vet ju om att man inte ska stänga in sig så som jag har gjort den senaste tiden till och från, men jag har på något sätt inte kraft att själv bryta isoleringen och gå ut och träffa folk, jag blir lite apatisk tror jag. Inbillar mig på något sätt att om jag inte står ut med mig själv just då, hur ska nån annan kunna stå ut med mig då? Kommer lite tillbaka till det att man inte tänker logiskt.
Jag vill ju må bra om en vecka när jag ska åka på kryssning med familjen. Får se hur det blir, har tid hos min samtalskontakt på tisdag, hoppas hon kan pigga upp mig lite.

Ja jag vet att det är tunga saker jag skriver om men det är ju lite min mening med denna sida.

Nej nu ska jag gå och fika med mina föräldrar sen blir det väl hemfärd.

Tills nästa gång...Ha det gott.

Kom ihåg att stå på Er - Ni är guld värda!

MVK Helena

Födelsedag

2008-04-22T08:31:00.000-07:00

Hejsan

Ja så har man blivit ett år äldre, i söndags fyllde jag 33 år.

I lördags kom mina bröder med familj till föräldrarna och fikade, hade frågat mamma om jag fick ha det hemma hos dem eftersom det är så trångt hemma hos mig och det gick bra. Ena brorsan kom dock själv då resten av familjen var och grattade äldsta dotterns yngsta pojke som hade fyllt 10 dagar tidigare. Man jag var glad att brorsan kom i alla fall. Fick två muggar med katter på av honom och hans familj. Jag älskar ju katter och kattsaker så det var en perfekt present. Av andra brorsan med familj fick jag halsband och armband som matchade och var jättefint röda, också en perfekt present. Av föräldrarna fick jag en DVD-spelare, visserligen enkel men fullt duglig till mitt behov. Det var ju just den jag hade önskat mig. Vi fick fryst kladdkaka och schwarzvaldglasstårta, båda mina favoriter, mums.

På söndagen hade jag bjudit in mina närmsta vänner på fika. Städade lite på förmiddagen och sen när Mattias kom med havregryn, hjälptes vi åt att baka en kladdkaka med havregryn i långpanna. Vänninan med karl kom vid 14.30, vänninan var lite stressad då hon skulle ner till Kista och lämna sin grabb. Vi fikade och kakan blev uppskattad. Jag fick en radiostyrd bil och lite godis. När jag var ca 10 år sa jag till mamma att jag ville ha en radiostyrd bil men hon sa att jag var flicka och skulle leka med dockor. Nu ca 23 år senare har jag äntligen fått en radiostyrd bil.
Grannarna kom senare på kvällen och fikade, cyklade sen ner till Mathuset och träffade Mattias, spelade lite BG tills de stängde. Sen var det hem och i säng efter en alldeles underbar födelsedag.

Just nu sitter jag på Skutan och skriver detta. Ska på HSO´s årsmöte om en halvtimme, lite spännande och nervöst, jag har inte en aning om jag kommer att känna någon på det mötet.
Blev vald till representant till HSO i samband med att jag blev ersättare i RSMH Tierp ett spännande och intressant åtagande.

Tills nästa gång, Ha det gott

Kom ihåg att stå på Er - Ni är guld värda!!

MVK Helena

Lördag...Javisst

2008-04-12T06:03:00.000-07:00

Hejsan

Ja det är lördag idag. Har ätit lunch hos föräldrarna idag istället eftersom de firar 40-årig bröllopsdag imorgon och ska gå ut och äta. Jag har precis gjort ett "kort" till dem i powerpoint, ett perfekt program att använda om man tex ska göra födelsedagskort. Jag kan inte rita men att ta färdiga bilder och komponera till nåt snyggt, det är jag bra på.
Har haft en hemsk vecka, är nog inne i en riktig down period. Jag kan inte sjunga för tillfället och det är ett starkt tecken på att jag inte mår bra. Har sutit som vanligt vid datorn och lyssnat på musik och spelat, i "vanliga" fall brukar jag sjunga med i musiken men inte en ton har kommit över mina läppar på flera dagar, inte ens nu när jag lyssnar på bra musik på mammas dator. Det går inte, det känns som om det är låst. Jag kan väl tvinga mig i och för sig men vad är det för mening.

I förmiddags grät jag en flod, trodde aldrig det skulle ta slut. Och kände mig så ensam i min tomma lägenhet, skönt att komma iväg och träffa föräldrarna i alla fall. Det känns lite lättare nu när man har fått gråtit ut ordentligt, men ibland är det så svårt att öppna kranen så man går och håller på det och sen när det brister kan man sitta och gråta i vad som känns som en evighet.
Tja rätt vad det är vänder det uppåt igen, just nu är det bara att ta sig igenom dagarna en i taget.
När jag kommer hem ska jag träffa Mattias och spela backgammon, det brukar ju pigga upp.

Nej ska inte skriva så mycket mera just nu, koncentrationen är inte den bästa just nu.

Man tills vi hörs igen... Ha det gott!

Kom ihåg att stå på Er - Ni är guld värda!

MVK Helena

Länge sen sist...

2008-04-06T04:16:00.000-07:00

Hejsan

Förra helgen hann jag inte skriva något eftersom vi åkte till björklinge efter vi hade ätit och tittade på brorsans nya hus. En trivsam kåk med stor trädgård.

Annars har det inte hänt så mycket, har mest legat hemma och tagit det lugn eftersom jag är förkyld och har varit lite smådeppig, varför vet jag inte. Förkylningen är seg och envis, jag är inte så sjuk att jag är sängliggande men samtidigt så pass matt att man blir helt slut när man försöker göra något.

I går åkte vi ut till Risön, det är en skol- och lägergård som ligger i naturreservatet flororna ungefär mellan Lövstabruk och Tegelsmora. Det finns 11 byggnader men bara en är som alltid är öppen, det är vandringsstugan där man kan rasta om man är ute och vandrar på upplandsleden som går förbi.
Man kan hyra hela gården per dygn, det finns sängplatser för 30 personer och det tänkte vi göra helgen v24 det blir alltså två dygn ute i det fria. Just nu håller vi på att samla ihop folk till detta. Ska bli kul att åka ut ett stort gäng och ha roligt tillsammans, det kommer nog att bli variation på åldrarna vilket jag tycker är kul. Vi kommer att ha med oss utomhusspel och inomhusspel så det kommer nog att bli full fart. Vill man ha lite lugn och ro kan man gå till Västergärde som ligger 0,5 km bort. En härlig idyll i en skogsglänta.

Oj tiden rann som vanligt iväg.
Ska åka med vänninan och lämna hennes son hos pappa i stockholm.

Ha det gott
Och kom ihåg att stå på Er - Ni är guld värda!!

MVK Helena

Påskafton

2008-03-22T05:31:00.000-07:00

Hejsan

Tänkte skriva några rader innan mina bröder kommer med sina familer.
Vi ska äta påskbord som vi brukar, vi är 15 personer, mest barn. Det är kul att träffa familjen så här vid högtiderna.

Veckan har varit lite jobbig, jag upptäckte för drygt en vecka sedan att jag drabbas av ångest när jag ska åka iväg hemifrån, bland annat till träffpunkten i Tierp. Det är väldigt frustrerande för jag vill ju komma iväg. Vad jag än ska göra när jag åker iväg, ja något avtalat i alla fall så bygger jag upp en ångest som jag har lite svårt att tackla. Detta är väldigt nytt för mig och ganska skrämande.
Tack och lov för goda vänner som ställer upp i vått och torrt, Mattias är en ängel, han följer mig till bussen så jag kommer iväg. Det känns så skönt, en så enkel sak som han kan hjälpa mig med är mycket värt för mig, när jag känner denna ångest och kroppen skriker nej, så kommer han och lugnar mig lite och följer mig till bussen. Och när jag har satt mig på bussen finns det inte ord som räcker för tacksamheten och ödmjukheten jag känner till Mattias.

Jag försöker förstå varför jag får denna ångest, det har aldrig varit ett problem tidigare, men nu är det så svårt. Vad ska jag göra för att lösa detta? Tvinga sig att åka ändå, ja det gör jag ju med Mattias hjälp.
Jag har lånat en bok på bibloteket, en självhjälpbok, Att hantera ångest och oro.
Där är det ett kapitel som handlar om aktiv avslappning, Det är fyra övningar där man lär sig detta. Håller på att skriva av det nu, sen ska jag få arslet ur vagnen och börja öva på detta praktiskt oxå. Hoppas att jag ska få lite hjälp av detta, det visar sig väl.

Jag har varit mycket hos Mattias den här veckan, i onsdags kom hans son till honom oxå. Vi har haft Backgammon turneringar och spelat andra spel. Det har varit trevligt.

Nej nu ska jag gå och hjälpa till det sista innan syskonen med familj kommer.

GLAD PÅSK!!

Kom ihåg att stå på Er - Ni är guld värda!

MVK Helena

Underhållning

2008-03-16T05:32:00.000-07:00

Tjena

Det har varit en blandad vecka.
På tisdagen vaknade jag med en hemsk ångest men hade trots det siktet inställt på att åka till Tierp. Hade tid hos min samtalskontakt innan skutan. Messade Mattias om han kunde följa mig till bussen så jag kom iväg och han var så snäll och gjorde det.
Det gick bra hos samtalskontakten men jag fick ingen hjälp med hur jag ska övervinna ångesten, bara att jag ska tvinga mig själv att åka även om jag har ångest men det är inte så himla lätt.
Att jag har fått problem med ångest när jag ska åka iväg är nytt för mig och jag har lite svårt att tackla det och vet inte var jag ska få hjälp. Har lånat en självhjälpbok om ångest och oro och där finns ett kapitel som handlar om aktiv avslappning. Jättebra och det är ju tur att man är framåt och har viljan och styrkan att jobba med sig själv. Men jag vet att det finns personer som mår så mycket sämre än mig och om det inte finns hjälp för mig hur går det då för dem.

Hörde på tv4 nyheterna i veckan att regeringen har ett nytt förslag där de siktar på nollvision för självmord.
Undrar ju då om de har något konkret förslag hur de ska jobba för att nå den visionen.
Med larmande rapporter i tidningar om att tonårsdeppressioner ökar och ett allt stressigare samhälle.
Sen kan de ju få förklara hur de ska kunna stoppa någon som verkligen har besämt sig.
Jag ser inte hur regeringen ska kunna lyckas med detta men om jag får konkreta åtgärdsidéer så okej.

Igår hade vi en kompismiddag hemma hos vänninan, åt gott, tittade på en film med robert gustafsson och skrattade. Hade det bra.

Är seg i kropp och hjärna idag så jag orkar inte skriva så mycket mer nu, nästa vecka blir det nog mer, för nu har jag en hektisk vecka framför mig med saker att göra varje dag.

Tills nästa gång, sköt om er själva och varandra.

Kom ihåg att stå på er - Ni är guld värda!

MVK Helena

Förkyld vecka

2008-03-09T06:43:00.000-07:00

Hejsan
Ja det har varit en väldigt lugn vecka, har legat med förkylning.

Jag måste bara berätta en sak till om ålandsresan som jag inte hann med sist.
När vi hade kommit tillbaka till Grisslehamn gjorde vi oss ingen jättebrådska men vi drog inte benen efter oss heller. Jag hade fullt sjå att hålla reda på en kille i vänninans gäng som var ganska dragen, han gick och pratade om lillstrumpa så vi skrattade. När vi hade kommit halvvägs genom den där långa gången som känns en halvmil lång såg vi att det var oroligheter framför oss, en kille hade tappat ett av sina ölflak och var arg på en ung kille som han troligen tyckte hade knuffat till honom så han hade tappat ölflaket. Hur det låg till med den saken stannade vi inte och tog reda på. Vi smet förbi och ut. När vi kom till bussen var vi tidiga, inte så många på bussen. Men en kille som hade gått strax innan oss och som vi trodde hade fastnat vid skåpen, han halvlåg längst bak i bussen och drog timmerstockar.
Vi satt och pratade och lyssnade på grabbarna medans bussen fylls. Så ser vi några tjejer som tappar ett ölflak en bit från bussen, de plockar upp så gott de kan och vi tänker inte mer på det tills vi får syn på en gammal fiskargubbe, ja han såg i alla fall ut som man föreställer sig att de ska göra. Gubben är ute och rastar sin hund när han får syn på burkarna som ligger kvarlämnade, vet inte om han tyckte att de låg taskigt till där de låg fortfarande i gatan, så han ställer upp dem prydligt på en rad på trottoaren, det var många olika skämt från grabbarna i bussen, vid det här laget satt alla och tittade, ja de som var vakna alltså. Gubbenm står kvar och filosiferar en liten stund, då kommer två ungdommar från terminalen, går fram till burkarna, tar upp och skakar på dem, och tydligen fanns det några droppar kvar i några som ungdommarna häller i sig. och vi garvar på bussen. Gubben står bara och tittar. När ungdommarna är nöjda, vänder de och går tillbaka till terminalen. Gubben kliar sig i huvudet och fortsätter sin promenad med hunden. Ja det var visst törstiga pojkar som tar kasserade ölburkar.
Ja det var en rolig händelse som man kan berätta många gånger om.

Nej nu ska jag åka till Uppsala med vänninan

Tills nästa gång
Kom ihåg att stå på er - Ni är guld värda

Ålandsresa

2008-03-02T03:43:00.000-08:00

Hej, idag är det segt. Det blev en lång dag igår

Gick upp klockan sex (kändes som mitt i natten, är ingen morgonmänniska)
Duschade och klädde mig snyggt.
Vid 7.30 kom pappa och hämtade mig, vi hämtade upp vänninan och sen åkte vi till Tierp. Jag gick och pratade med grannarna och det sällskap han skulle åka med. Vänninan gick till sina kollegor som hon skulle åka med, jag hade bokat min biljett själv så jag kunde variera lite mellan sällskapen. bussen kom vid åtta, en hel buss gick från Tierp, eller bussen hämtade upp två i örbyhus men sen var det raka vägen. Vänninan och jag satt bakom bakdörren, och satt och retade killarna som gick på toa. När vi kom till grisslehamn var det snabbt av bussen, jag gick med grannarna eftersom jag skulle äta brunch med dem, och vänninan med sina kollegor. Grannen hade bråttom upp på toan som låg precis utanför buffén, vi väntade utanför och när han kom ut tyckte vi att det kändes dassigt att gå och ställa oss sist i kön så vi stod kvar där vi stod. Åt gott och mådde bra, men det blåste 15-16 sekundmeter så det gungade ganska bra men det är inget som bekom mig, tycker tvärt om att det är skönt när det gungar lite, ska kännas när man är på sjön. Fast lagom är ju som vanligt bäst. Tänkte mycket på väninnan när vi satt och åt, visst ju att hon var väldigt orolig för att bli sjösjuk och undrade hur hon mådde när det började gunga. När vi hade ätit klart gick vi ut på däck och rökte och det blåste det rejält, så det blev en snabbrök. Sen gick vi in i baren och där satt vänninan och mådde riktigt bra, hon hade fått åksjuketablett som nog dämpade en del, och grabbarna höll låda och fick henne att glömma oron.
Jag var ner till taxfree och handlade min limpa cigg och en ckokladask. Sen var det nästan dax att gå iland på Eckerö. För de som inte har åkt med Eckerölinjen nån gång kan jag berätta att det är ett ganska lustigt förfarande om man ska åka tillbaka med samma båt, men kan inte stanna på båten då utan man måste gå iland, ut, runt och in igen, måste väl få biljetten stämplad antar jag, inga moderniteter där inte. Vi kom av ganska sent, gjorde väl oss ingen direkt brådska heller. När vi hade kommit in i terminalen och står i den långa kön till biljettluckan hör vi utrop att båten går om fem minuter, vi måste väl få komma ombord ändå säger jag och fortsätter i sakta mak framåt i kön, det var ju en hel del bakom oss. När jag kom ombord på båten gick jag ut på däck och rökte. Hamnade på den sidan som låg mot kajen, såg att de "jagade" ombord de sista passagerarna och sen stod jag och tittade på när de kastade loss, ropade hej då och vinkade till hamnarbetarna innan jag gick in till vänninan i baren, då måste det ha gått 20-30 minuter sen det ropades ut att det var fem minuter kvar innan båten skulle gå.
Ja så var vi på väg hem. satt i baren en stund, sen gick jag iväg till taxfree och handlade till föräldrarna. det blev mycket spring omkring under hemresan, kände väl av att jag hade gått upp tidigt och var ganska trött så jag hade svårt att sitta still. Vid ett tillfälle när vi var ute på däck och rökte kom en kille i vänninans sällskap ut och ställde sig att pissa ut över relingen, ja nöden har ingen lag heter det ju.
Gick av bussen i örbyhus där pappa väntade och skjutsade hem, mig och grannarna. vänninan fortsatte in till Tierp på efterfest med sina kolleger. Efter att jag hade varit hem och gett katterna mat, åkte jag och Mattias in och fortsatte festa med dem sen.

Tyvärr måste jag sluta här, måste hem och städa innan ett möte klockan tre.
Men jag återkommer fortare än ni anar.

Tills vi hörs igen

Glöm inte att stå på er - Ni är guld värda!

MVK Helena

Det blev en kortis

2008-02-23T03:49:00.000-08:00

Hejsan en vecka har nästan gått igen.
Föräldrarna ska bort i morgon så det blev söndagslunch idag lördag istället.
Har haft en både lugn och händelserik vecka.

I tisdags hände det ovanligt mycket, jag åkte 12.25 bussen till tierp och gick till skutan, en träffpunkt för människor med psykisk ohälsa. Gjorde lite på mitt halsband som jag hade påbörjat, vid kvart över två gick jag till vårdcentralen, hade tid 14.30 för att undersöka min hälsena som jag så länge har haft ont i. Fick vänta till ca 15 men det gjorde inget när man fick träffa en sån trevlig läkare, trots att han var stressad så var han ändå lugn och trevlig, skämtade en del. Jag gav honom beröm och fick till svar att jag hade gjort hans dag och det var ju trevligt. Önskar att fler läkare var som han. Tyvärr tror jag att han var inlånad så man får väl inte se honom nåt mer, tråkigt.

Måste gå och äta nu, får se om jag hinner skriva mer sen.

Nej så mycket mer hinner jag inte nu, vi ska åka till brorsan på kalas.

Men vi hörs snart - tills dess -

Glöm inte att stå på er - Ni är guld värda!

MVK Helena

Skrev ett brev till psykvården

2008-02-17T02:27:00.001-08:00

Hejsan

I onsdags satt jag och lyssnade på radion och klippte ut bilder ur tidningar, sparar bilder från tidningar som jag gillar och som jag sen kan använda när jag gör kollage, t ex födelsedagskort.
Hörde då på radion ett reportage om att socialstyrelsen har fått in en anmälan på en psykiatrisk avdelning där flera patienter har klagat på dålig personal och det yrkades på att stänga denna avdelning. Jag kände igen avdelningen inte med dess nuvarande "namn" men det tidigare "namnet" och har själv legat på just den avdelningen två gånger med 6 års mellanrum. Sedan dess har jag en del tänkt på vad som hände där och den stora försämringen jag upplevde när jag kom andra gången efter 6 år. Var så tagen och irriterad på att det kunde gå till så som det gjorde där. Jag tänker inte vidareutveckla det och beskriva hemskhetarna här och nu men under de två åren som gått sen jag sist låg inlagd har jag tänkt en del på detta och även pratat med mina vänner om det.

Hur som helst när jag hade hört reportaget kände jag att här har jag min chans att göra mig hörd så jag satte mig och skrev ett brev där jag beskev mina upplevelser och tankar kring detta. Äntligen kunde jag få uttrycka det som har gnagt inom mig i två år och som jag inte vetat hur jag skulle förmedla till berörda parter.
Ska skicka detta brev till P4 radio uppland, till socialstyrelsen och någonstans inom psykiatrivården.

Så jag har inte så mycket mer tid att skriva här just nu, måste få iväg brevet, men vi hörs snart igen.

Kom ihåg att stå på er - Ni är guld värda!

MVK Helena

Ute eller Inne?

2008-02-10T04:01:00.000-08:00

Ja så har ännu en vecka gått, vad tiden springer iväg.

Om det är någon som undrar blev det jättebra med slingorna, lite roligare att titta sig i spegeln igen. Ibland blir man bara så trött på sitt "vanliga" jag, då är det tur att det finns hårfärg som kan liva upp lite. Javisst det finns ju andra sätt oxå, ny frisyr t ex men jag har inte så bra fantasi vad gäller det.
Jag är inte en sån person som spenderar flera timmar framför spegeln för att få till en frisyr. Nej så enkelt som möjligt ska det vara. När mitt hår är blött så är det så fint lockigt men det raknar när det har torkat och det är lite tråkigt, skulle vilja ha lite lockigare hår.
Det är ju inte så lätt att ha en snygg frisyr heller när man sätter på sig kepsen så fort man går ut, den har på något vis blivit en del av mig. Oftast har jag oxå då en hästsvans som dras igenom bak på kepsen. Det är min stil, väldigt okvinnlig jag vet men jag är inte särskilt kvinnlig överhuvudtaget. Men det är kul att klä upp sig och klä sig kvinnligt ibland oxå, och då har jag aldrig kepsen på, på sin höjd kan jag ha cowboyhatten på då.

Det var evigheter sen jag var ut nu, var sugen på att gå ut förra helgen då det var karaoke på brorsans ("innestället" i Tierp) men jag hade för ont i min hälsena så jag orkade inte. Har tappat suget att gå ut på brorsans sen det blev slut med mitt ex i höstas, vill inte träffa på honom och vet att han brukar vara där, de få gånger jag har varit på brorsans sen uppbrottet har jag träffat honom och det har smärtat väldigt mycket. Men jag hittar väl tillbaka dit så småningom, man kan ju heller inte gräva ner sig för skitstövlar i all evighet heller.
Men i nuläget får jag mitt största sociala umgängestörst släckt på Mathuset, pizzerian i Tobo Sitter där och dricker min cola och har det trevligt med dem jag känner, kanske konstigt att jag som inte dricker umgås en del med dem som dricker lite för mycket ibland. Men jag har min anledning att inte dricka och de har sina anledningar till att dricka. De är faktiskt oxå människor.

Spelar ju även en hel del backgammon med Mattias, det är så avkopplande. I fredags hade jag en rätt så dålig dag, ville inte gå ut men var tvungen att gå till mathuset och köpa cigg. Messade Mattias att jag skulle ner. Handlade det jag skulle och vände sen hemåt, hade ingen lust att sitta där själv. När jag hade gått en liten bit så mötter jag Mattias, så jag vände och följde med honom tillbaka. Vi spelade backgammon och i början var jag ganska tyst men efter hand lättade humöret lite och tillslut skämtade jag till och med.
Det behövs inte så mycket för att glädja en egentligen bara att man får sitta och koppla bort de tunga tankarna en stund gör så mycket.

Tyvärr finns det ju nattsvarta dagar när inget hjälper, dessa dagar får man bara försöka stå ut och blir det allt för jobbigt ta någons utsträckta hand för att hålla sig flytande. Psyket spelar en många spratt tunga dagar, man tänker inte alls logiskt. Saker som normalt är självklart blir helt plötsligt inte självklart. För att ta några exempel, Jag vet att jag har många omkring mig som bryr sig om mig, mina vänner och familj, men tunga dagar mal tanken att ingen bryr sig om mig, jag vet ju att det inte är sant men kan tunga dagar ändå inte hindra tanken att virvla runt i skallen på mig. Andra tankar som virvlar runt i skallen tunga dagar är; Jag är värdelös, jag hatar mig själv, jag orkar inte mer. Dessa tankar virvlar runt i mitt huvud och jag kan inte hejda dem, att höra någon säga att det inte är sant hejdar tyvärr inte heller tankarna för som sagt är det i detta skede väldigt svårt att tänka logiskt. Det enda som kan stoppa tankarna är att man får något helt annat att tänka på, kanske att man spelar spel med nån och sitter och pratar om helt vardagliga saker. En sak som fungerar bra för mig, är att sätta mig vid datorn och spela spel och lyssna på musik, musiken är nyckeln i detta fall. Musik är min stora passion. Ibland kan jag må så dåligt att jag bara sitter där och lyssnar, det jag måste göra då är att tvinga mig till att sjunga, då kan jag lätta mitt humör lite.
Alla har ju självklart sitt eget sätt att "muntra upp sig" det gäller bara att hitta det.
Jag har genomlevt en hel del depressioner genom åren och det är inte lätt. Det jag försöker göra är att när jag mår bra, jobba med mig själv och försöka hitta vägar till ett bättre mående. Jag har kommit en bit på väg men har ändå mycket kvar.

Jag hoppas genom detta forum kunna delge mig av mina erfarenheter och visa att man inte är ensam. Jag kan inte bota någon, jag kan inte hjälpa och stötta så mycket för jag har ju änmdå min egen kamp och jag är varken läkare eller psykolog, så det är inga visdomsord som skrivs här utan mina tankar och upplevelser.

Nej nu får det räcka för idag.

Kom ihåg att stå på er - Ni är guld värda!

MVK Helena

Äntligen gjort nåt...

2008-02-03T05:01:00.000-08:00

Jag sitter här med färg i håret, mamma har hjälpt mig att ha i färg för blonda slingor. är lite trött på mitt tråkiga bruna hår, måste liva upp ibland.

Ja det var ett tag sen jag skrev, har varit förkyld.
Det har inte hänt så mycket men ändå mycket.

I torsdags när mitt boendestöd var hos mig, röjde jag på bäddsoffan, fullt med kläder och prylar. Jag har bara ett rum och kök så en bäddsoffa är det bästa sovalternativet. Har en äldre bäddsoffa med utskjutbar säng under och har sovit i sängdelen. Anledningen att jag ville röja var att jag har en ny bäddsoffa på gång eller bättre begagnad. var och tittade på den igår och ska köpa den på måndag, soptippen måste vara öppen så vi kan kasta den gamla samtidigt.
Torsdagen innan hade jag röjt i klädkammaren så nu kan jag få plats med kläderna där inne.

Igår fick jag tokryck och städade i rummet så mitt boendestöd kommer att bli glad på torsdag att jag har gjort nåt själv också.
Anledningen till at jag har ett boendestöd är att jag har stor igångsättningsproblematik. det är jätteskönt att ha det stödet och jag är så tacksam, har haft det sen senhösten så det är relativt nytt och nu känns det som om det börjar hända saker och att jag kan ta tag i lite mer. Ett steg i taget, ingen mening med att ta sig vatten över huvudet.

Nej nu är det dags att gå och skölja ur färgen, håll tummarna för att det blir bra :) men det blir det när mamma hjälper en, fullt tillit till mamma.

Till nästa gång - ha det bra.

Kom ihåg att stå på er - ni är guld värda!

MVK Helena

Veckan som gått...

2008-01-13T04:38:00.000-08:00

Hejsan
Ja tyvärr så blir det bara en gång i veckan jag kan skriva, har inte internet hemma utan passar på att gå ut på internet när jag är hemma hos mina föräldrar, framförallt på söndagar när jag är här och äter söndagslunch.

I måndags började jag och min goda vän Mattias att laga mat och äta tillsammans, ett förslag som Mattias kom med innan jul, för att spara pengar och trevligare. De flesta håller nog med om att det är tråkigt att laga mat bara till sig själv, och om jag ska vara ärlig så är jag väldigt slarvig med att äta, vissa dagar blir det ingen mat alls, man orkar helt enkelt inte.
Mattias bor själv precis som jag och jag tror han håller med mig om detta.

Så i måndags åkte vi till Tierp och handlade, i Tobo där vi bor finns det ingen affär, vi handlade för hela veckan och lite till. Mattias hade planerat lite vad vi kunde äta, och eftersom han är lite bättre på matlagning än mig så lät jag honom ta befälet.
När vi kom hem till mig igen spelade vi lite backgammon, det är ett spel som vi båda gillar och vi är ganska jämnspelta. Vi kan sitta och spela flera timmar i sträck, vi pratar mycket under tiden, det hjälper oss båda att koppla bort tunga tankar och vi mår faktiskt lite bättre av det. Jag får nästan abstinens när jag inte har fått spela på några dagar.
Men tillbaks till matlagningen, vi kokade potatis, det äter jag nästan aldrig hemma, mycket enklare med makaroner, men nu blev det potatis i alla fall och bräckt kassler, sen gjorde jag en liten specialare jag har lärt mig tidigare. Vi skulle ha någon sås, jag kan inte göra sås från grunden så jag brukar fuska och köpa hollandaise pulversås som man bara blandar med vatten, den är ganska neutral i sin smak, sen kryddar jag den själv så jag får den smak jag vill ha. Fiffigt va?
Så det blev en liten "lyxmiddag" och vi var båda nöjda efteråt.
Vi spelade lite mera backgammon och sen diskade jag, något som jag annars hatar men det gick bra nu när vi stod och pratade samtidigt.

I onsdags gjorde vi köttbullar av köttfärs, vi hade köpt rätt mycket för vi skulle ha till köttfärssås oxå, det stekte vi upp så det skulle hålla sig. vi stekte även kycklingen vi skulle ha till kycklinggryta dagen efter. Vi hade spaghetti till köttbullarna. Nu är det ju så här att jag inte tycker om lök, har aldrig gjort men nu fick jag strunta i det, för Mattias skulle ha lök i maten så det var bara att gå med på det, och det smakade ju gott. Det har väl bara blivit en fix idé hos en annan.

I torsdags blev det så kycklinggryta med ris, det var smaskens.
Det vi har kvar av det vi handlade är falukorv och köttfärs så nästa vecka blir det korv stroganoff en dag och köttfärssås en dag, sen blir det väl att börja rensa i frysen.

Det är jätteroligt att laga mat tillsammans så här, fler borde göra som vi, man behöver inte äta ensam för att man lever ensam. Har du en kompis som liksom du lever ensam, fråga om ni inte kan börja laga mat tillsammans. Allt som hänger ihop med middagen blir roligare om man har sällskap, till och med disken :) Man kan ju lära sig en del också, jag vet att jag kommer att lära mig mycket av Mattias, har redan lärt mig en del, och jag hoppas jag kan lära honom något också även om jag inte har lika mycket erfarenhet som han.

Mattias åkte bort i fredags men jag har ändå ätit, lite rester från våra middagar. Första gången på jag vet inte när har jag ätit mat 7 dagar i sträck. Senast det hände var nog när jag var på semester med mina föräldrar, men då lagade jag inte så mycket mat.

Det är skönt att det händer något positivt, det försöker jag ta vara på.
När jag mår bra, tar jag vara på det positiva runt omkring mig och fösöker finna tröst i det när jag mår dåligt.

Det var allt för i dag men vi ses nästa vecka.

Kom ihåg att stå på er - Ni är guld värda!

MVK Helena

Det här är jag och något av det jag vill förmedla

2008-01-06T04:34:00.000-08:00

Hejsan, detta är något nytt som jag måste prova på. Är totalt nybörjare vad gäller blogg men jag har många tankar som jag vill dela med mig av så detta verkar spännande. Blir tyvärr inte att jag kan skriva varje dag, kanske bara en dag i veckan men det får väl räcka till att börja med.

Jag är en tjej på 32 år, (kan man fortfarande skriva tjej då?)
Har ett ganska lugnt liv då jag just nu är sjukskriven för depression, vilket jag visserligen har varit ett tag nu. Har återkommande depressioner vilket ställer till problem i vardagen men jag försöker så mycket som möjligt hitta vägar till ett bättre mående och att klara av att leva med det.

Mitt liv har många ljuspunkter ändå, jag har underbara föräldrar som ställer upp i vått och torrt och vänner som gör likaså.
Det bästa jag har är ändå mina katter, en hona på 3 år som heter Shakira men kallas Chicki och en hane på 5 år som heter Murre Junior men kallas Junis. Dem kommer ni säkert att få höra mycket om.

Har mycket tankar om livet och om depressioner och mående och vård, det är väl dem jag kommer att skriva om här. Hoppas det blir något läsvärt.
Det var allt för idag, men vi hörs snart.

Kom ihåg att stå på er - Ni är guld värda!

MVK Helena